Forskning och fakta

Både nationell och internationell forskning har gjorts, för att kartlägga vilka  besvär som kan behandlas med pulserande elektromagnetiska fält.

 

Dokumenterade resultat finns idag inom följande sjukdomsgrupper:

• Frakturer (1)

• Osteoartriter, främst knä (2)

• Mjukdelsskador efter trauma (3)

• Tendiniter, inkluderande skuldersyndrom (4,5)

• Diabetespolyneurit (6)

• Venösa bensår (7,8)

• Smärta (9)

• Arteriell insufficiens (10)

Undersökningarna visar i allmänhet en förbättring jämfört med placebo och  blindbehandling på 1,5 till 2,5 gånger.

 

Blodkärlen bildar nätverk

Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De  är huvudsakligen av tre slag: 

 

• Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat. De har tjockare  väggar än venerna eftersom artärerna innehåller ett tjockare lager av glatta  muskelceller och elastisk bindväv. Därmed blir artärerna töjbara och kan ta  emot och föra vidare det blod som pumpas ut från hjärtat. De stora  artärerna delar upp sig i allt mindre förgreningar som når ut i hela kroppen.

• Vener är de blodkärl som leder blodet till hjärtat. Väggarna är tunna och gör  att kärlen kan tänjas och kan därför innehålla stora mängder blod. Venerna  i den nedre kroppshalvan har invändiga klaffar. Deras uppgift är att hindra  blodet från att rinna baklänges. Små vener förenas med andra små vener till  stora vener. Till slut tömmer venerna sig i hjärtat.

• Kapillärer heter de minsta kärlen som förenar artärerna med venerna.  Kärlen har ungefär samma diameter som en röd blodkropp. Kapillärernas  väggar är mycket tunna och består bara av ett enda cellager. Detta gör att  vätska, näringsämnen och avfallsprodukter med lätthet kan passera till och  från vävnaderna.

 

Vår behandling lindrar smärtor och besvär som  beror på nedsatt blodcirkulation

Den vanligaste orsaken är förtätningar av blodkärlen genom att det lägger  sig avlagringar på insidan av kärlväggen. Dessa avlagringar hindrar blodet  från att flyta i den hastighet det normalt skall. Vid nedsatt blodcirkulation kan man ha olika symtom beroende på om man  har ett venöst eller arteriellt problem.

 

 

Venösa besvär (återflödet till hjärtat) ger ofta symtom som:

• Oro i benen 

• Bensår  

• Vadkramper 

• Tunn och torr hud  

• Svullna ben 

• Eksem  

• Tunga ben, trötta ben  

• Pirrningar i benen  

• Åderbråck  

• Kalla fötter  

• Ömma/smärtande muskler

• Brännande fötter

 

Orsaker och riskfaktorer till venösa besvär:

• Ärftlighet: svagheter i venklaffarna som leder till åderbråck kan vara  ärftliga. Svag bindväv är ofta orsaken. Hormoner gör att de flesta kvinnor  har mycket svag bindväv.

• Orörlighet: att stå still eller sitta för länge vill efter en tid reducera  den muskulära aktiviteten. Detta leder till att blod samlas i benen och ger  svullna vener. Blodrester kan också fästa sig vid kärlväggar. Långa resor  med bil, flyg eller tåg kan vara en påfrestning för venerna.

• Ålder: när vi blir äldre blir väggarna i venerna mindre elastiska och  mer mottagliga för venösa problem.

Arteriella besvär ger ofta symtom som:  

• Smärtor i vader och/eller lår

• Kalla fötter  

• Stickande känsla i fötterna  

• Missfärgad hud på benen  

• Potensproblem

Orsaken kan vara ärftlig eller bero på högt kolesterolvärde, diabetes,  rökning eller för lite motion.

 

Besvär som inte direkt kan härledas till  nedsatt blodcirkulation men där behandlingen  givit positiva symtomlindrande resultat är  bland annat:

• Reumatism  

• Svårläkta frakturer  

• Muskelspänningar 

• Komplikationer hos diabetiker  

• Tennisarmbåge  

• Whiplash  

• Idrottsskador

• Fibromyalgi

• Frozen shoulder

 

Dagens Medicin:

Socialstyrelsen ger klartecken för behandling 2005-08-23

 

Socialstyrelsen ger nu klartecken för viss vård med elektriska impulser och elektromagnetiska vågor. Myndigheten har tidigare klassat behandlingen som ovetenskaplig.

 

Behandling med elektriska impulser i kombination med lågfrekventa elektromagnetiska vågor har hittills betecknats som rent kvacksalveri. Men nu har Socialstyrelsen öppnat för viss behandling med metoden.

- Vi har gjort en förnyad bedömning och funnit att det finns områden där behandlingen kan ha effekt, säger Torsten Mossberg, chef för Socialstyrelsens tillsynsenhet i Stockholm.

 

Enligt nya studier som Socialstyrelsens vetenskapliga råd i internmedicin, docent Thomas Kjellström, granskat finns det vetenskapligt stöd för att behandlingen hjälper vid framför allt frakturläkning, inflammation i senplattan i skulderbladet samt mot vissa venösa bensår.